Hur skall vi klara välfärden?

Idag blev Geelys köp av Volvo klart. Därmed har den närmaste framtiden för både SAAB och Volvo säkrats. Tillverkningen blir kvar i Sverige ett par år till.

Längre fram kan det bli mer bekymmersamt. En synnerligen viktig framtidsfråga som inget av de politiska alternativen svarat på är vad vi skall göra i Sverige i framtiden. Hur skall vi finansiera vår välfärd? Ett lands ekonomi kan inte klara sig med bara 'offentliga jobb'. Tillväxt i den privata jobb sektorn måste finansiera de offentliga jobben.
Små och medelstora företag framhålls ofta som lösningen. Ofta är de stora företagen i svensk bas- och tillverkningsindustri mycket viktiga kunder till de små och medelstora företagen. Det innebär såklart hög risk att med de stora företagen så försvinner även de små och medelstora.

Arbetslösheten väntas idag toppa på 9% innan det blir bättre, detta under den värsta lågkonjunktur någonsin. (se diagram nedan). Frågan är hur mycket bättre det blir? Under den senaste högkonjunkturen lyckades in te den förra rödgröna regeringen få ner arbetslösheten under 6%. Vad är det som säger att något av de politiska partierna lyckas nästa mandatperiod?
Att öka konkurrenskraften för vår basindustri och tillverkningsindustri borde vara en viktig valfråga!

De rödgröna lovar mer? - Skattepopulism?

Pensionärers ekonomi blev veckans politiska utspel. Alliansen lovar ytterligare skattesänkingar för pensionärer. Positioneringen inför valrörelsen har börjat men startskottet går förmodligen inte förrän regeringens budget propposition är lagd.

Är inte detta ett sätt att kompensera för 'bromsen', som innebär att pensionerna sjunker i en krympande ekonomi frågar SVD. Nej nej säger aliansens företrädare det handlar om att stimulera ekonomin.

Att att pensionerna sjunker i en krympande ekonomi är samtilga riksagspartier utom vänstern eniga om.

Socialdemokraterna och Thomas Östros kontrar med att övertumfa "vårt mål är att pension och lön ska beskattas lika" säger Östros. Samtidigt skriver Östros kritiskt i SVD om "Regerinens skattepopulism".

Var står de rödgröna i kärnkraftsfrågan?

Det verkar bli ytterligare en intresssant omröstning i riksdagen. Denna gång angående energipolitiken. Intressanta frågeställningar tas upp nu. Hur skall kärnkraften ersättas? Som valfakta tidigare har redogjort för har ju vindkraften byggts ut markant under Alliansens maktinnnehav medan det under re rödgrönas tid vi makten inte hände så mycket. Nu har ju även fack och ett antal S represenatnter börjat tala för ökade satsningar på kärnkraft. Idustrifacken och Svenskt näringsliv har även lanserat en informationssida som är intressant. Rekommenderar även Miljövänner för kärnkrafts hemsida: "politiskt och kommersiellt oberoende ideell förening, som bildades 1988 av några miljövänner som tröttnat på en energidebatt dominerad av osaklig antikärnkraftpropaganda."

Resonemanget fel

Rut debatten fortsätter. Få låginkomsttagare har gjort RUT avdrag har Agenda räknat ut. Endast 6 promille av låginkomsthushållen köper hushållsnära tjänster har man räknat ut. Visst, men är det rimligt att räkna ut en procentsats där antalet avdrag relateras till antalet låginkomsttagare och sedan jämföra med motsv procentsats för höginkomsttagare? Se tidigare inlägg ang detta.

De rödgröna har använt de siffror Agenda nu redogör för för att visa att avdraget är fördelingpolitiskt fel. Problemet är bara att hur fördelningspolitisk korrekt man än gör avdraget så kommer det, i en sådan jämförelse som Agenda gjort, alltid se ut som att höginkomstagare gynnas eftersom antalet låg och medelinkomsttagare i Sverige vida överstiger antalet höginkomstagare.

Om man vill få procentsatsen Agenda räknat fram för låg och medelinkomstatagare att bli högre än den för höginkomstagare är enda sättet att förbjuda höginkomstagare att använda avdragen. Men till vilken nytta? Inte ger det fler jobb iallafall.

Aftonbladet hittar på egna gränser för inkomstklasser

Debatten om RUT fortsätter. Aftonbladet verkar ha fått order av S att publicera artiklar som dels visar att det trots all tillgänglig statistik är bara höginkomsttagare som tjänar på RUT. Dessutom att det faktiskt är jättemånga politiker från Alliansen som också drar av.

Aftonbladet löser detta galant genom att hitta på egna definitioner av vad höginkomstagare är. Detta har de rödgröna gjort förr.

Hur brukar man då göra? Enligt SCB finns det inga entydiga definitioner men det finns några olika riktlinjer för var gränsen för höginkomsttagare går.

• Alla inkomster som gör att man får betala skatt över högsta brytpunkten. Gränsen skulle då för 2008 hamna vid 507 000 kr/år (42 250 kr/mån) enl Skatteverket (väldigt nära det som Almega framfört)
• Jämför med lönen för ett statsråd (minister). Höginkomstagare skulle då vara alla med en inkomst över 1 260 000 kr/år (105 000/mån)
• Ett tredje sätt sätt att avgränsa höginkomsttagarna kan vara att säga att de är den procent i befolkningen som har högst sammanräknad förvärvsinkomst. Alternativt kan man utöka antalet höginkomsttagare till de 5% som har högst inkomst eller så utökar man antalet ytterligare till de 10% som har högst inkomst. Väljer man 10% (som ger lägst tänkbara gräns av dessa tre alt) skulle gränsen gå vid 451 000 kr/år (37 500/mån)

LO har även i rapporten 'Fördelningen av inkomster och förmögenheter' (sid 15) använt nedan definition:

"På samma sätt som det går att titta på andelen som har en låg inkomst brukar man kalla inkomster som överstiger dubbla medianinkomsten för samtliga för höga"

För 2008 var medianvärdet 252 873 vilket skulle innebära att med LO:s definition går gränsen för höginkomsttagare vid 505 746 kr/år eller 42 154 kr/mån.

Det är svårt att betrakta den definition som Aftonbladet använder (dvs att alla med inkomst över 30000 kr/mån skulle vara höginkomsttagare) på annat sätt än politiskt styrd propagnada.

De rödgrönas argumentation håller inte - hur blir det med ROT?

I TV4:as kvällsöppet pratas det siffror men Johan Ehrenberg snurrar till det för sig

"Hur skall vi skapa jobb" frågar sig Ehrenberg. Lösning: 8 mdr skulle satas på offentliga jobb istället för avdrag. Man skulle då få 20 000 jobb enl Ehrenberg. Men som valfakta redovisat omfattar RUT avdraget bara 1.3 mdr kronor. För de pengarna har man fått 3 000 - 5 000 jobb enligt Mona Sahlin i Aktuellt (5 600 enl regeringen).

De 8 mdr som Johan Ehrenberg pratar om förutsätter att även ROT avdraget (Renovering Ombyggnad Tillbyggnad) avskaffas. Vänsterpartiet vill avskaffa ROT. ROT är en gammal ide som infördes av den rödgröna majoriteten 2004 - 2005 och sedan infördes 2008 igen av Alliansen för att lindra effekterna av finanskrisen. Att exakt beräkna hur många jobb som skapats av de olika avdragen är tyvärr omöjligt, eftersom ingen vet hur mycket som annars ändå blivit utfört vitt.

Energipolitiken - De rödgröna gjorde inget under sina 12 år

Som valfakta visade i tidigare inlägg var den förra rödgröna regeringens satsningar på vindkraft inte mycket att skryta med. Nu har regeringen visat de tänker satsa framöver. Frågan är vad de rödgröna har för ideer. Aftonbladets ledare idag är kritisk till regeringens satsning.

De rödgröna verkar vara fel ute?

Nu kommer även flera artiklar styrker slutsatserna från den statistik som antyder att avdrag för hushållsnära tjänster används av flertalet låg och medelinkommsttagare, snarare än bara höginkomsttagare som vissa debattörer försöker hävda. Regeringen menar att man bör utöka satningarna de rödgröna vill avskaffa.

Visst finns det en poäng i att vi inte vet hur stora avdrag som görs. Det hade varit intressant att veta. Men om vi betraktar de högt uppsatta S politiker (alla höginkomsttagare) som använder avdraget kan man konstatera att vissa dragit väldigt lite och andra mycket. Med den stora övervikt av låg och medelinkomstagare som använder avdraget är det ändå sannolikt att även en jämförelse av storleken på de totala avdragen skulle visa att låg och medelinkomsttagare fått störst andel av de totala avdragen i kronor räknat. Om detta kan vi dock bara spekulera. Det relevanta är väl ändå att de som använder avdraget faktiskt kommer från alla samhällsklasser?

Nu försöker man ställa RUT avdraget mot alla möjliga förmåner. Aftonbladet har en artikel på temat 'välj mellan RUT och att förlösa dina barn på ett ordentligt sätt'. En tveksam argumentation som saknar faktastöd. De rödgröna argumenterar även för att det är fel att 1,3 mdr läggs på en reform som denna när den bara skapar c:a 3 000 - 5 000 jobb (5 600 enl regeringen). Men samtidigt får man inte många jobb om dessa pengar satsas i offentlig sektor. Aktuellt har tex räknat ut att detta räcker till c:a 2500 jobb i förskolor. De rödgrönas omsvängning verkar märklig.

RUT gynnar flest låg och medelinkomsttagare

Avdrag för hushållsnära tjänster verkar vara medias fokus de senaste dagarna efter att de rödgröna bestämt sig för att avveckla avdraget om de kommer till makten. Höginkomsttagare är de som gynnas av det avdraget hävdar de rödgröna. I Aftonbladet görs en stor sak av att höga S politiker använder avdraget. Även SCB:s pressmeddelande antyder att det främst är höginkomsttagare som gynnas av avdraget. Men stämmer det? SCB fokuserar på procentuell andel av de olika inkomstklasserna medan Arbetsgivarorganissationen Almega fokuserar på antalet hög resp låg och medelinkomsttagare som utnyttjar avdraget. Väljer man det synsätt som SCB har blir det naturligt att det ser ut som höginkomsttagare gynnas eftersom det finns få höginkomsttagare i Sverige jämfört med den stora gruppen låg och medelinkomsttagare.

Jag väljer att redovisa antalet som utnyttjat avdraget fördelat på alla inkomstklasser baserat på SCB:s databas.

Märkligt att inte fler media väljer att redovisa statistiken på detta sätt.

Räknar man om årslön till månadslön enligt SCB:s vanliga indelning mellan låg, medel och höginkomsttagare får man en bättre bild av vilka som använder hushållsnära tjänster 2008 . Det skulle vara intressant att se samma fördelning för 2009.